HejEmma.blogg.se

Det är många saker som kan ändras här i livet, fort som sakta. Jag har pratat ganska mycket om hur människan är har jag märkt och jag fortsätter väl på sammaspår. 

 

Vanemänniskor är vad vi är. Det som vi inte är vana vid tycker vi är jobbiga eller har jag fel? Jag är en vanemänniska , jag går helst samma väg till jobbet, sammmaväg till ICA sammaväg till mor och vänner. Dock så har jag sedan jag skaffe hund tvingast bryta detta hemska mönster, gå olika vägar till samma ställen. Första tiden hatade jag det, kände mig som en annan människa. Men nu efter mer än 6 månader ( Ja det har faktiskt tagit så lång tid) så tycker jag inte alls det är jobbigt, jag finner det ganska rogivande! Tyvärr så finns det inte allt för olika vägar till ICA men det tror jag inte gör något. 

 

Men jag märker det själv att jag har blivit bättre sedan jag började ta dom här "jobbiga" vägarna till ställen. Jag ser mig själv inte som en person som har OCD, jag mår inte dåligt när jag gör något jag inte brukar göra. Jag tyckar bara inte om det! 

 

Dock har jag väldigt svårt att exempel byta ut mitt Gevalia kaffe mot Zoegas, där är det också en vanesak, jag har absolut inget imot att prova, men det är det här med att byta ut helt. Jag gilllar det helt enkelt inte!